Affaire Jovenel Moïse : Laurent Lamothe invite le gouvernement à solliciter l’aide de l’ONU

Affaire Jovenel Moïse : Laurent Lamothe invite le gouvernement à solliciter l’aide de l’ONU

Via un tweet publié ce vendredi 23 juillet 2021, l’ancien Premier ministre, Laurent Lamothe, a invité le gouvernement haïtien à solliciter l’aide des Nations-Unies pour que lumière soit faite sur l’assassinat du président Jovenel Moïse.

Barbancourt

le rhum des connaisseurs

Laurent Lamothe croit qu’il faut la formation d’un Tribunal Spécial International pour que justice soit rendue au président Jovenel Moïse, à sa famille et au peuple haïtien. D’où sa demande au gouvernement haïtien.

« Nous attendons avec impatience la demande du gouvernement haïtien aux Nations-Unies et à @AntonioGuterres pour la formation d’un Tribunal Spécial International pour Jovenel. Ceci aurait dû déjà être fait. Sa nap tann? », a tweeté Laurent Lamothe avec hashtag #JistispouJovenel.

Il est à noter que ce vendredi 23 juillet 2021 ont eu lieu les funérailles nationales du président Jovenel Moïse au Cap-Haïtien.

2 commentaires

Laisser un commentaire

Votre adresse électronique ne sera pas publiée. Les champs obligatoires sont marqués d'un *

2 Commentaires

  • Antoine Langomier
    24 juillet 2021, 22:47

    Misye pran yon KOU TERIB! Asosye JoMo a te fe yon Ere Grav, li pat di pwezidan l Avanse tankou yon vre lide pa gade deye. Li kite, "le president JoMo a ete abandonne’ et trahi," se kounye a l ap rele femen barye. Pou repete yon lot Radote ki rele Manno Charlemagne, "oganizasyon mondyal yo pa pou nou yo ye. Yo la pou ede vole yo piye devore…"

    Asosye defen pwezidan Jovenel (ki patka yon vre Moise akoz tout limit li yo ak grenn zanno kay ofev) sanble pat konnen si bon Manno Charlemagne la te voye yon Plot Krache sou "oganizasyon mondyal" yo. Politisyen Manno Charlemagne se te yon lot betize, li pase de Titidis a Prevalis pou l pou l mouri phtkis.

    Tankou defen patwon JoMo, ansyen PM lan sanble refize aprann bon leson an. Oganizasyon mondyal yo pa nan jwet avek ras moun ki pa vle kenbe Drapo Diyite yo byen wo.

    Nan kout kat asasina, ansyen PM (ki pa janm konprann anyen nan ye) lage ko’ l nan rele femen barye. Lavalasyen tout plim tout plimaj Jean-Baptiste Bien-Aime repete Jean Gabriel Fortune’ yon lot fason "met Chat la manje Chat la."

    Avec la fausse decharge ou pas, ansyen PM lan aveti, nan kad sistem 1806 la, se Mored depi Opa. Se Pwenn Fe Pa. Pwezidan JoMo pat gen tan byen aprann leson "Mored depi Opa" a pour son Grand Malheur.

    Pa moun tout pil plom yo ki te bo’ kote JoMo yo pat itil li Anyen. Nan kad bezwen demonte sistem 1806 la Tout Bon, si JoMo ak JB Aristide te sense epi yo te pase nan bon lekol politik ak ideyolojik, Barbecue ak Samba Boukman tap pi itil yo ke 60 Guichard Dore’ oswa 60 Louis Gerald Gilles.

    Al nan tout Komante m yo nap we Leson sa a, "Jou bare JoMo!" Se menm bagay la tou pou ansyen PM, jou bare l menm jan. Oganizasyon mondyal yo avek met yo pa we l. Tankou Leopold Dominique, Mireille Durocher Bertin…ak Monferrier Dorval, Jovenel Moise pase nan pet ak pwofi. Ansyen PM lan fenk kare chire, li paka koud…

    Obsevatwa Zafe Ayisyen ak Lotbodlo

    REPLY
    • JISTIS POU AYITI@Antoine Langomier
      28 octobre 2021, 20:58

      JISTIS POU AYITI,
      Se avèk pawol sa nou pral pote plent federal intènasyonal devan Tribinal intènasyonal Jistis la, pi gwo Tribinal intènasyonal ki gen nan mond lan sou koze asasina chef leta peyi Dayiti a nan dat 7 Jiyè 2021. https://www.icj-cij.org/en Pou bon jan envestigasyon fèt e jije tout konplis yo nap mete anba kòd kabinè prezidan an ak sekirite prezidansyèl la. Nap mete anba kòd chèf opozisyon gouvenman an ak tout akolit li yo, epi nap mande retire iminite tout prezidan lòt peyi yo ak diplomat yo ki patisipe nan konplo a pou yo vin reponn kesyon lajistis nan lakou siprèm Intènasyonal la. Lemond konnen nou se pitit 1804, yo jalou e yo vle elimine nasyon an, yo vyole souverennte nasyonal la plizye fwa, e fwa sa yo ale two lwen, donk nou revolte. Sonje Linite te pèmèt Ayiti libere anba esklavaj, malerezman divizyon lakòz yo asasine chèf leta peyi a, kidonk annou pran konsyans jodi a menm, annou ini nou yon lòt fwa ankò annou mobilize pou nou jwenn Jistis pou Ayiti devan Lakou Siprèm Intènasyonal la ki ka rezoud dosye lanmò prezidan an epi fè tout lòt peyi etranje ki patisipe nan kalite krim sa peye sa yo fè a, epi pou yo dedomaje Ayiti, se konsa nap trase yon egzanp devan lemonnantye pou zak teroris derespektan sa pa janm refèt ankò.
      JISTIS POU AYITI !

      REPLY